Bostadsköp – att tänka på inför lån

Att köpa en ny bostad, oavsett om det är en bostadsrätt eller ett hus, innebär ofta en både stor och långsiktig investering. De allra flesta tar lån för detta. Bolån är en särskild form av lån som är anpassad just efter att det handlar om relativt stora summor över lång tid. Till skillnad från den typ av lån som kallas privatlån eller blancolån har bolån relativt låg ränta. Vid ett bolån fungerar bostaden som du köper som säkerhet för banken. I den här artikeln kommer vi att ge dig översiktlig information om lånelöfte, kontantinsats samt om rörlig respektive bunden ränta.

Lånelöfte

Du kanske har funderat på ungefär vad du är beredd att betala för din nya bostad, då är det dags att gå till banken för att få ett lånelöfte. Detta ska du göra innan du börjar titta närmare på specifika hus eller lägenheter, och framför allt bör du göra detta innan du eventuellt börjar lägga bud. Vid en del banker kan man ansöka om ett lånelöfte via nätet, och då oftast genom din internetbank där du legitimerar dig med till exempel BankID. Om du istället vill sitta ned och diskutera lånet med din bankkontakt kan du boka ett möte där din privatekonomi diskuteras. Huruvida du får lån och på vilken summa det blir beror på inkomst och tillgångar. Oavsett om du gör en ansökan om lånelöfte via nätet eller om du gör det på bankkontoret görs en kreditupplysning. Om du har betalningsanmärkningar eller skulder kan det bli svårt att få lån.

Lånelöftet gäller under en viss tid, vanligtvis under tre eller sex månader från det att lånelöftet gavs. När du har lånelöfte vet du hur mycket du har att röra dig med, och kan alltså börja lägga bud på bostäder du finner intressanta.

Kontantinsats

För några år sedan låg kontantinsatsen vid bostadsköp på 10 % men nu kräver de allra flesta banker en kontantinsats på 15 %. Om du alltså vill köpa en bostad för 2 miljoner kronor behöver du själv ha 300 000 kronor att betala direkt och resten finansieras med ditt lån, alltså resterande 1,7 miljoner kronor. Reglerna för kontantinsatser ändrades för att uppmuntra sparande och sänka svenskars belåning. Om du inte har pengar till kontantinsatsen kan du ta ett så kallat privatlån eller blancolån. Dessa lån har dock en betydligt högre ränta och totalt sett blir alltså ditt lån dyrare.

Rörlig eller bunden ränta

Att välja rörlig eller bunden ränta på lånet blir sedan nästa steg. Här finns det inte nödvändigtvis ett rätt eller fel. Att ha en rörlig ränta innebär att det du betalar tillbaka varje månad förändras i och med konjunkturen. Detta kan vara både till fördel och nackdel. Om du väljer fast ränta vet du exakt hur mycket du ska betala varje månad, men du drar heller inte nytta av att räntan tenderar att vara låg i lågkonjunkturer. Ofta går det att kombinera lånet så att du har både rörlig och bunden ränta, och det finns varianter på lån där du har en räntebuffert som används vid starka konjunkturförändringar.

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *